Underkapitel 5.1
Maskinförordningen (EU) 2023/1230
Den 20 januari 2027 ersätter maskinförordningen (EU) 2023/1230, som ibland kallas ”det nya maskindirektivet”, det nuvarande maskindirektivet 2006/42/EG. Här får du en översikt över vad förordningen omfattar, vilka som berörs och vad som gäller vid övergången.
Vad är maskinförordningen?
Maskinförordningen (EU) 2023/1230 är en del av EU:s lagstiftning för att säkerställa att maskiner som säljs inom EU är säkra att använda. Den omfattar även skydd mot digital påverkan som kan äventyra maskinsäkerheten. Förordningen ersätter maskindirektivet 2006/42/EG, som har tillämpats sedan slutet av 2009.
Varför behövs förändringen? Maskindirektivet täckte inte längre alla delar av den tekniska utvecklingen inom maskintillverkning. Datorteknik och styrsystem har utvecklats snabbt sedan 2006, och nya säkerhetsfrågor har tillkommit. Den ökande användningen av artificiell intelligens inom industrin har också gjort det nödvändigt att uppdatera reglerna. De grundläggande principerna för mekanisk säkerhet består däremot, även om vissa krav uppdateras.
Maskinförordningen samlar också allmänna regler om CE-märkning och de ekonomiska aktörernas roller vid tillverkning och distribution av maskiner. Den anpassar därmed maskinlagstiftningen till EU:s gemensamma regelverk för produkter och marknadskontroll.
Förordningen förtydligar även kraven på innehållet i försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen.
Vem berörs av maskinförordningen?
Maskinförordningen anger skyldigheter för de så kallade ekonomiska aktörerna*. Det är de företag och personer som har olika roller när maskiner släpps ut eller tillhandahålls på EU-marknaden:
Tillverkare
Tillverkarens representant
Importör till EU
Distributör
Förordningen anger särskilda skyldigheter för varje aktör. En importör ska exempelvis kontrollera att tillverkaren har genomfört rätt bedömning av överensstämmelse, att maskinen är CE-märkt och att den åtföljs av de dokument och den bruksanvisning som krävs. Importören ska också säkerställa att bruksanvisningen finns på rätt språk och att den tekniska dokumentationen kan göras tillgänglig för behöriga myndigheter. Importören har därmed ett omfattande kontrollansvar, men ansvaret är inte detsamma som tillverkarens.
Distributörer har mer begränsade skyldigheter, men ska bland annat kontrollera att maskinen är CE-märkt och åtföljs av de dokument och den bruksanvisning på rätt språk som krävs.
*Ekonomiska aktörers skyldigheter är en del av EU:s gemensamma produktregelverk. Förordning (EG) nr 765/2008 och förordning (EU) 2019/1020 innehåller övergripande bestämmelser om bland annat CE-märkning och marknadskontroll.
Vilka produkter omfattas av maskinförordningen?
Som namnet antyder gäller maskinförordningen för maskiner, men även för så kallade relaterade produkter. Produktgrupperna motsvarar i huvudsak dem som omfattas av maskindirektivet:
Utbytbar utrustning
Säkerhetskomponenter
Lyftredskap
Kedjor, kättingar, linor och vävband
Avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar
Förordningen omfattar även delvis fullbordade maskiner.
Vissa definitioner har utvidgats, andra har förfinats. Framför allt omfattar begreppet ”säkerhetskomponenter” nu även ren programvara som säljs i syfte att uppfylla en säkerhetsfunktion.
Vad räknas som en maskin?
En maskin består normalt av sammankopplade delar där minst en del är rörlig och delarna tillsammans har ett bestämt användningsområde. En maskin har antingen ett drivsystem som inte bygger på muskelkraft, eller så kan den anslutas till ett drivsystem. Således är till exempel vindkraftverk maskiner eftersom deras drivsystem är vinden.
Delvis fullbordade maskiner
Ett specialområde som länge har diskuterats är ”delvis fullbordade maskiner”. Dessa måste uppfylla båda följande kriterier:
den kan inte utföra en uppgift på egen hand
den är avsedd att installeras (integreras) i andra maskiner eller system, eller anslutas till dessa
Delvis fullbordade maskiner ska inte CE-märkas enligt maskinförordningen, men ska åtföljas av en EU-försäkran för inbyggnad och monteringsanvisningar. Annan tillämplig lagstiftning kan dock kräva CE-märkning. Den som har tillverkaransvaret för den färdiga maskinen ansvarar för att helheten uppfyller tillämpliga krav.
Förordningen reglerar också ansvaret vid väsentliga ändringar av maskiner enligt artikel 18 ( men inte i artikel 2, där tillämpningsområdet för maskinförordningen anges). Läs mer i Väsentlig ändring av maskin: CE-märkning och tillverkaransvar vid ombyggnad
Varför en förordning istället för ett uppdaterat direktiv?
Den mest uppenbara förändringen gäller titeln – tidigare ”direktiv”, nu ”förordning”. Varför denna skillnad? EU-direktiv måste omvandlas till nationell lagstiftning av varje EU-medlemsstat.
Därefter måste EU-kommissionen kontrollera om direktivet har genomförts på rätt sätt. Detta är en tidskrävande process. Dessutom kan det vara svårt för internationellt verksamma företag att ta reda på vilka nationella lagar som genomför ett direktiv i de olika länderna och vilka ytterligare regler som måste följas i varje land.
En EU-förordning gäller däremot direkt i medlemsstaterna och behöver inte införlivas på samma sätt. Det ger ett gemensamt regelverk och underlättar för företag att tillämpa reglerna. Förordningen anger också vilka skyldigheter medlemsstaterna och deras myndigheter har. När de olika bestämmelserna börjar tillämpas framgår av förordningen.
Vill du veta mer om skillnaderna? Läs vår artikel: Maskindirektivet kontra maskinförordningen: Vad förändras och vad förblir oförändrat?
När börjar maskinförordningen tillämpas?
Maskinförordningen 2023/1230 ska tillämpas från och med den 20 januari 2027. Bestämmelser i maskinförordningen som är strängare än bestämmelserna i det nuvarande maskindirektivet kan tillämpas omedelbart av en maskintillverkare. Maskiner som släpps ut på EU-marknaden före den 20 januari 2027 ska uppfylla maskindirektivet. Enligt EU-kommissionen får tillverkaren även ange att maskinen uppfyller maskinförordningen (EU) 2023/1230, om så är fallet. Detta ersätter inte skyldigheten att uppfylla maskindirektivet. Mer information om detta finns i avsnittet ”Harmoniserade standarder och övervakning av övergången”.
De viktigaste ändringarna som införts genom maskinförordningen
Listan över ändringar och tillägg är lång, och det är viktigt att noggrant granska varje aspekt för att säkerställa att man tillämpar bestämmelserna korrekt.
Som en kort översikt presenterar vi följande (ofullständiga) lista:
De så kallade ”ekonomiska aktörernas” skyldigheter har införlivats på samma sätt som i alla nyare EU-direktiv och EU-förordningar.
Tillämpningsområdet omfattar nu även maskiner som saknar styrprogramvara samt väsentliga ändringar av maskiner, varvid de som utför ändringarna betraktas som tillverkare med skyldigheter enligt artikel 10 (överensstämmelseförklaring, bedömning och dokumentation).
Förteckningen över maskiner och relaterade produkter med särskilda krav på bedömning av överensstämmelse har delats upp i två delar, och nya produktkategorier har lagts till. EU-kommissionen får uppdatera förteckningen enligt förordningens villkor.
De väsentliga hälso- och säkerhetskraven har uppdaterats. De flesta tilläggen avser artificiell intelligens i säkerhetsrelaterade styrsystem, autonoma maskiner samt skydd mot att maskinens säkerhetssystem skadas genom avsiktliga handlingar (cyberattacker).
Bruksanvisningar får tillhandahållas digitalt under vissa villkor. Det finns samtidigt krav på att tillhandahålla en pappersversion på begäran och särskilda regler för säkerhetsinformation till användare som inte är yrkesmässiga.
Riskbedömningarna måste beakta ytterligare risker som härrör från autonoma maskiner, AI-baserade säkerhetsfunktioner, cyberattacker, interaktion mellan människa och maskin samt integrerade tillverkningssystem.
För delvis fullbordade maskiner har kraven på monteringsanvisningarnas innehåll preciserats. Anvisningarna ska innehålla den information som behövs för att den delvis fullbordade maskinen ska kunna byggas in på ett säkert sätt.
Harmoniserade standarder och övergången till maskinförordningen
Maskindirektivet och maskinförordningen anger grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Harmoniserade standarder beskriver tekniska lösningar och metoder som kan användas för att uppfylla dessa krav. Standarderna är normalt frivilliga att använda. När en standards referens har publicerats i EU:s officiella tidning för den aktuella lagstiftningen kan tillämpningen ge presumtion om överensstämmelse med de krav som standarden täcker.
EU har sedan länge publicerat en förteckning över harmoniserade standarder för maskindirektivet. EU-kommissionen förbereder nu en motsvarande förteckning för maskinförordningen. För närvarande är den ännu inte tillgänglig. Det är dock mycket troligt att de flesta av de nuvarande säkerhetsstandarderna (typ B och C), som beskriver säkerhetsmål och skyddsåtgärder, kommer att införlivas i listan.
Ett begränsat antal säkerhetsstandarder (typ A och B) berörs av de ändringar som införts genom maskinförordningen och måste revideras. Revideringsprocessen kommer inte att vara avslutad före den 20 januari 2027.
Ta del av de senaste standarderna och föreskrifterna inom maskinsäkerhet. Här får du expertkunskap som hjälper dig att säkerställa efterlevnad och förbättra säkerheten på arbetsplatsen.